Så kartläggs cyanobakterier från satellit
Så fungerar SMHI:s dagskarta och sjudagarskarta, vad satelliterna kan se och vilka begränsningar som finns.
- Så fungerar SMHI:s dagskarta och sjudagarskarta, vad satelliterna kan se och vilka begränsningar som finns.
Från observation till råd
- 1Kontrollera aktuell status
- 2Läs senaste mätning
- 3Förstå källan
- 4Fatta ett tryggt beslut
SMHI har sedan 2002 gjort en översiktlig kartläggning av cyanobakterieblomningar i Östersjön. Satelliter kan upptäcka ansamlingar när de ligger vid eller nära havsytan.
Vad betyder kartans områden?
- Ytansamling: blomningen har koncentrerats vid ytan.
- Ansamling under ytan: misstänkt eller svagare blomning som är otydlig i satellitbilden.
- Grått: moln skymmer vattenytan.
- Svart: satellitdata saknas.
Varför finns en sjudagarskarta?
Moln kan dölja en blomning som fortfarande finns kvar. Veckosammanställningen visar därför hur många av de senaste sju dagarna blomning har observerats i respektive område.
Vilka satelliter används?
Underlaget kommer främst från OLCI-sensorerna på Sentinel-3A och Sentinel-3B och kompletteras med VIIRS på Suomi-NPP samt MODIS på EOS-Aqua. Satelliternas banor varierar, så fullständig täckning saknas ibland.
Expertgranskning behövs
Alla färgskiftningar i havet är inte cyanobakterier. Pollen och uppblandat sediment kan se liknande ut. SMHI tolkar därför materialet innan kartan publiceras senare samma dag.
Vad kartan inte kan säga
Satelliten ser inte genom moln eller mörker och upptäcker bara sådant som ligger vid eller nära ytan. Kartan kan därför inte ge ett säkert besked för en enskild badplats.
Så använder Badinformation uppgiften
Badinformation kopplar kunskapen till aktuell och källmärkt badplatsinformation.
Gå från kunskap till aktuellt läge
Kunskap hjälper dig att tolka informationen. Kontrollera därefter läget för den plats du planerar att besöka.
